Sommaren 2013 började vi prata om att det vara dags för hund nr 2. Att det skulle vara en schäfer var självklart för oss båda. Den stora frågan blev exteriör eller bruks? Efter att varit iväg för att kollat in en tik så togs beslutet att det få bli en exteriör. Orsaken var att vi ville att det i första hand skulle vara en familjehund och i andra hand en träningskompis till mig och en bruksare kändes ”to much”. Så jag började leta efter kennlar och kullar. Fick ett tips på fb om kennel Kybas som hade valpar på 1v. Kontaktade uppfödaren som sa att det fanns bara 2 hanar som båda var tingade men då jag sa att jag var intresserad av att träna och tävla så övertalade han en av valpköparna att ta en tik istället.
När jag fick se en bild på Erox vid 3v så var jag kär. Det var något med blicken som fick mig på fall. När vi var och hälsade på så blev jag/vi ännu säkrare på att vi ville ha den blå hane och som tur var så ville de andra som skulle ha hane ha den gröna.
Väl hemma så skällde han ut Ceasar efter noter, men efter en liten stund så lugnade han ner sig och de fann varandra.
Min kompis hade då en labbe som var ca 6 månader äldre än Erox som hette Svante. Han agerade även som min bonushund. (På bilden är det Ceasar, Svante och Erox.)
Naturligtvis så gick vi valpkurs/allmänlydnad nybörjare, allmänlydnad fortsättning och han hade verkligen viljan.
När han var 8 månader testade vi detta med utställning men han fick ”bara” kriteriet Good. Domaren tyckte att han var för stor och grov för sin ras (vilket han var) och han var krypt.
Vi testade på några rallylydnadstävlingar utan några bra resultat. Han var inte med alls, så det var inte många starter där.
Vi testade några lydnadstävlingar också och den 4 juni 2016 så knep vi vår 1a pris med 178 p och placering 2 av 7. Så här skrev jag om den tävlingen.
För ett år sedan (13/6-15) debuterade Erox och jag på Lesseboortens Bk och idag var vi på plats igen. Den gången gick det inte alls bra (plats 0, tandvisning 10, Lf 5) utan jag bröt.
Men idag var det revansch.
Jag har inte kännt mig direkt tävlingssugen eller att Erox var på topp och hade lite nytt jag ville testa, så jag bestämde mig för att köra. Det första jag tänkte testa var att inte värma upp honom med massa ”träning” utan bara leka, det andra var att springa in på planen och där bara ”smälta in i tävlings posen”.
Det funkade och kändes helt kanon när vi skulle in på platsen. Lägger honom och under tiden avger han 3 små nästan ljudlösa pipningar (han har pipit väldigt mycket), detta hörde tydligen bara jag. Tandvisningen gick också helt toppen.
När jag såg en medtävlande nästan gå långsam marsch så sa jag till Harriet och Birgitta ”Det kanske jag ska prova, han går ju mycket bättre i långsam marsch och språng än han gör i vanlig.” Och bestämde mig för att testa detta också, samt att inte hålla på med honom så mycket mellan momenten.
Då vi hade startnummer 7 (av 7) så fick han sitta uppbunden tills nr 5 skulle göra sin inkallning. Jag tar och doppar hans tassar i vatten och häller även vatten över honom. Snabb kiss och sedan leka med pipleksaken.
In på planen så som jag hade planerat, men denna gången fick jag inte samma resultat, utan han svävade ut lite mer, men ändå så han var med mig. Ca 2m från startpunkten sa jag ”fot” och berömmer detta. Sedan skulle vi gå och jag gick lite snabbare än långsam marsch och med långa steg, kändes som att jag gick i slowmotion. Men han var med mig (trängde dock) å det kändes underbart, lite sakta sättanden och sneda sådana också, men vad gör det. Han var med mig!
Sa ”Du kan ju” med en röst som nästan liknas sådan man pratar med små barn med och klappar händerna samtidigt som jag backar (detta gjorde jag efter varje moment, och anledningen till att jag skriver ner det är för att jag ska komma ihåg det).
Resten av momenten kändes super bra och även om vi hade fått kassa poäng så hade jag varit super nöjd för han var med mig.
Men det som irriterar mig mest är att på apporteringen så håller jag apporten för långt fram så han måste ställa sig för att nå den, men han stod kvar och gjorde det kanon, men matte… FY matte!
När vi ska gå av planen så utbrister Harriet ”Grattis ni klarade det”, jag trodde att hon ljög för mig men det gjorde hon inte. Jag blev så glad och stolt att tårarna rann. Att det blev fina poäng och pallplats, det är bara bonus.
2016 testade vi på detta med utställning igen men denna gången var det en Blandis, öppen och det gick väldigt bra, han blev BIS2 och fick HP.
Vi testade på 2 lydnadstävlingar till efter det, men vi bestämde oss att det är bättre att han få bli pensionär.
Vi fortsatte att träna och vi gick en onlinekurs i freestyle/htm, men vi fick aldrig ihop något program.
Erox leder var inte de bästa och han var en stor hane och han fick blodöra i båda öronen (därför ser han så konstig ut). Detta blev orsaken till att vi i slutet av 2019 bestämde oss för att skaffa valp. Erox och valpen fick ett år ihop.
Den 20 september 2022 var det dags att ta den sista promenaden med Erox.
